”Sitter man mer åtta timmar per dag vid datorn blir man psykiskt sjuk”
Så sa en klasskamrat till mig under en lunch med min klass ute på stan, jag tror det var en dag höstterminen 2001. Jag önskar att jag hade tagit till mig detta.
16 år senare, har jag svårt att sova på grund av en IBS-episod och försöker hitta bilder från Rumänien på det hus där jag bodde, och såg nu att lokalorganisationen för rumänska styrelsen för socialhjälp hade flyttat in dit. Jag gillade deras Facebook-sida och somnade till sist.
16 timmar senare äter jag middag och får upp ett inlägg från deras flöde. Trots att jag inte kan rumänska kan jag lista ut budskapet så pratade dem om en slags ny form av autism — ”Virtual Autism” .
Jag klickade på länken och försökte tyda vad dem hade skrivit på rumänska och jag tyckte det verkade vara om en studie som hittade ett samband mellan autism och hög användning av datorer, surfplattor, tv-tittande m.m. Och jag sökte på ”Virtual Autism” och hade förstått detta rätt. Studien visade på att de barn med autism som fick vara utan sina skärmar förbättrades när det gäller autistiska symtom. Men idag går det inte att vara utan skärmar om man har autism, men man måste lära sig att hantera sitt liv. För samtidigt har det visat sig att digital teknik kan hjälpa personer med autism.
Vilken lustig och märklig aha-upplevelse. Får några funderingar kring det jag dokumenterat i min bok Jag Upphäver Gravitationen