När den snart 19-årige John träffar sitt livs kärlek, Josefin, blir han som besatt. Hon är något alldeles extra. Sagolikt vacker, intelligent, mystisk och beläst. John, som redan har en flickvän, dras längre och längre in i hennes nät. I det gåtfulla och läskiga spel som uppstår mellan John och Josefin, slits han mellan känslorna och blir nästan galen av ovissheten. Är hon hans jordiska ängel eller djävul?
Ju längre tiden går, desto fler frågor hopar sig hos John. Vem är det som ser ut som en häxa och bor i Josefins hus? Varför vill Josefin veta detaljerna kring det fruktansvärda som hände på Johns trettonårsdag? Och hur hör deras osannolika öden egentligen ihop?
Passion, hemligheter, studentglamour, erotik, krypande skräck, lycksalig romans och bottenlös sorg. För evigt Josefin är ett gripande drama, som med mängder av ledtrådar likt en kriminalroman för läsaren mot den omvälvande upplösningen. Boken är en emotionell berg-och-dalbana för alla som älskar otroliga kärlekar och berättelser. Den är till de som vet att sanningen ibland kan vara galnare och mer fantastisk än vad någon kan föreställa sig.
Johannes Vivers (född 1976) jobbar som lärare i svenska som främmande språk, och har en bakgrund som översättare av nyheter, filmer och teveprogram. Han samdriver podcasten Skrivdrömmar, som är omnämnd som en av Sveriges bästa skrivarpoddar. Tidigare har han gett ut den mörka komedin Dagen F och läromedlet Partikelverbens värld. Kärleksthrillern För evigt Josefin är hans andra roman.
«Det enda jag kan säga är… WOW. För evigt Josefin är en fantastisk blandning mellan kärleksroman och thriller, som läsaren absolut inte kan lägga ifrån sig. Det är en djup resa in i kärlekens ljus och mörker, med karaktärer som man bär med sig under lång tid efteråt.»
(Florence Wetzel, författare till The Woman Who Went Overboard)
«Den är fängslande, gripande, berörande, omtumlande. Den är helt galen, men så bra! Den är jättehemsk, men så fin! Jag log, skrattade, hade tårar i ögonen, tappade andan. En otroligt komplex och känsloladdad bok! Jag är golvad.»
(Luise Mirow, doktorand i filosofi)